"Nyhetsvärdering handlar om vad som måste karaktärisera en händelse för att den överhuvudtaget ska ses som nyhetsmässig." Det skriver Björn Johansson i sin studie om nyhetsvärdering där har går igenom just vad som ska karaktärisera händelsen. Med utgångspunkt i den studien, samt även i boken Reporter av Björn Häger och ett kapitel ur Att fånga läsaren av Per Alm och Erik Eliasson så kommer jag nedan att reflektera över anledningarna till varför två av de händelser som har skett under veckan anses ha nyhetsvärde.
Den första händelsen jag har reflekterat över handlar om Sveriges första fall av parasiten dvärgbandmask som har varit väldigt uppmärksammat under veckan. Dvärgbandmasken har hittats i en räv som sköts i slutet av 2010, och parasiten är inte bara farlig för djur utan även för människor. Detta är antagligen den största anledningen till varför just den här nyheten har blivit uppmärksammad. Ju fler som berörs av en nyhet desto större nyhetsvärde har den, och det här är ju onekligen något som berör hela Sverige då vi alla kan råka ut för parasiten. Eftersom det har skett i Sverige så spelar även den geografiska närheten in, något som även det är av stor vikt när det kommer till nyhetsvärdering. Troligen så har det skrivits ännu mer om det här i de lokala medier som finns kring platsen där räven sköts, eftersom händelsen har en ännu större geografisk närhet till de som bor i området.
Något som jag anser vara en aning motsägelsefullt är det som Björn Johansson skriver om att en potentiell nyhet kan väljas bort eftersom den anses skrämma upp människor och vara för "alarmistiska". Det här är inte uppfattningen som jag får av att ta del av dagens medieinnehåll. Jag tycker snarare att medierna försöker förstora allt och få det att verka ännu värre än vad det är som med t.ex. svininfluensan och fågelinfluensan som måste anses ha varit väldigt "alarmistiska" nyheter. Även denna händelse med dvärgbandmasken har fått stora proportioner och nyhetsmedierna har tryckt mycket på att den här parasiten kan vara dödlig för människor. När man sedan får veta mer om dvärgbandmasken så visar det sig att det inte alls är speciellt troligt att människor blir smittade, och att det är ännu otroligare att någon skulle dö av parasiten. Alltså tror jag att nyhetsvärdering också innebär att publicera nyheter som är "alarmistiska" då det ofta är de nyheterna som säljer lösnummer och som blir så kallade snackisar.
En av artiklarna om dvärgbandmasken hittar ni här.
Den andra händelsen jag har reflekterat över är en händelse som kanske mest har berört den sportintresserade delen av befolkningen, nämligen att Peter Forsberg har avslutat sin ishockeykarriär. Den här händelsen har fått stor uppmärksamhet vilket till stor del beror på att Peter Forsberg är en elitperson i det svenska samhället. Händelser som involverar elitpersoner tenderar att få stort utrymme i media. Detta dels eftersom de ofta har makt och kan påverka andra människors liv, men i Peter Forsbergs fall beror det nog mer på det som Björn Häger skriver om i sin bok, nämligen mediasamhällets illusion om att kändisar ses som familjemedlemmar. Vi tycker att vi "känner" elitpersonerna eftersom de nästan dagligen blir omskrivna i media, och det här gör att många blir engagerade i den här typen av händelser, som nu när Peter Forsberg slutar med ishockey.
Många kan säkert också känna en typ av kulturell närhet till en sådan här nyhet. De kanske vet själva hur det är att avsluta en karriär, eller att tvingas sluta med något de älskar. Dessutom så är Peter Forsberg en stor stjärna i Sverige som många gånger har hjälpt oss att ta guld i olika mästerskap, vilket gör att avsaknaden av en så pass stor hockeyspelare blir en nyhet i sig. Men precis som i händelsen med dvärgbandmasken så gäller även här att ju fler personer som berörs av nyheten desto större nyhetsvärde har den, och jag kan nästan garantera att alla sportintresserade personer i Sverige har läst någon av artiklarna om Peter Forsbergs avslutade hockeykarriär.
En av artiklarna om Peter Forsberg hittar ni här.
/Maria Lindgren
